Gården

Flygfoto över gården 2009

Perfect Light vid seger på Bergsåker

Äldre foto på nuvarande mangårdsbyggnad.

               Karta över Tolfta från 1844

En av alla grindar som höll djuren kvar på bete

                          Grindstugan

                

 

Om Tolfta Gård / Gustavsvik

Här på Tolfta Gård bedriver vi ett familjeföretag. Gården ägs av Börje Jägerup. Två av Börjes barn Tomas och Katrin med familjer bor på gården.

De som bor på gården i Tomas familj är sambon Sussi och dottern Elin.

Katrin bor ihop med sin make Johan och sonen Emil.

Vi bedriver ett KRAV-godkänt jordbruk. Vi gödslar våra åkrar med egen gödsel från våra djur samt flytande biogödsel. Våra djur blir fodrade med det KRAV-odlade fodret som vi odlar här på Tolftas marker.  

 

Vi har kor som är av köttdjursrasen Hereford. Självklart blir det gott KRAV-kött.

Hästar finns på gården i olika raser och storlekar. De används till vår turridning, ridled, trav samt för privat bruk.

Travet är ett intresse som funnits sedan barnsben. Vi föder även upp travhästar i mindre skala med familjenamnet "Jäger". Vi har totalt 3 travare som är i träning men alla bor inte hemma på gården.

Vår bästa travhäst hitills är Perfect Light som tävlat i V75 med goda resultat. Hon står nu hemma på gården och är vårt avelssto, hon fick sitt första föl 2015.

Ägg får vi från våra hönor, det är "vanliga" bruna och vita samt några dvärghönor som springer fritt på gården.

Vi har även Afrikanska dvärggetter och Värmlandsfår som vi erbjuder våra gäster att mysa med. De är väldigt uppskattade bland både barn och vuxna.

.

Andra djur som finns på gården är våra mysiga stallkatter,brevduvor, hundar och kaniner.

Allt vårt fina dricksvatten tar vi från "vår" sjö Täljaren. 

Namnet Tolfta har sitt ursprung från 1500-talet, i många olika former både i tal och skrift. Troligtvis uppkom namnet från "byn på höjden med tallskogen". Under tidens gång har Tolfta bytt namn till Gustavsvik och idag heter det återigen Tolfta. De bägge namnen används nu jämsides.

De öppna markerna vid Tolfta har varit odlade sedan urminnes tider. Redan under bronsåldern hade människorna lärt sig odla lermarkerna, och då övergavs sandåsarna, som under stenåldern utövat den största lockelsen på våra förfäder.

De människor som för omkring 5000 år sedan under stenåldern bodde vid Vrå odlade vete på sandåsen.

Under bronsåldern flyttade de sina bopålar till  den öppna slätten vid Tolfta.

Under stenåldern sköljdes åsarna av havet, då detta drog sig tillbaka blev sänkorna insjöar. Vid Tolfta hade då bildats den sjö som numera kallas Täljaren, det var då naturligt, att man slog sig ned vid denna sjö som erbjöd ett gott fiske.

Under järnåldern tros det ha legat en betydande by på de nuvarande ägorna. Det kan utläsas av det stora och vackert belägna gravfältet på Tolfta udde, där bl.a. vår bastu är belägen.

Detta tusenåriga gravfält räknar ett stort antal gravkullar, ca 120 gravar. Endast de förnämsta fick ha sin viloplats på bygravfältet. På grund av det stora antalet gravar kan man ta för givet att byn hade en avsevärd storlek.

Ekdungarna, men också annan lövträdsvegetation, bl a norr om Täljaren, tyder på långvarig betesdrift. Fornlämningarna från förr är så tydlig än i dag. De finns oftast i höga lägen och nästan alltid itill nuvarande bebyggelse.

Varken skogsplanteringar, nya vägar eller ny bebyggelse har tillkommit i större omfattning och det har gjort att socknens struktur bevarats. Sättet att låta landsvägen gå över gårdsplanerna hör till en tid med mindre trafik och finns i mycket mindre omfattning i andra delar av kommunen.  

Här finns en märkligt tidlös stämning.

Det är knappast ett tecken på bortglömdhet eller eftersatt utveckling, inte heller av total brist på påverkan. Snarare är det så att här har man lyckats foga in förändringar och nytillskott utan att inkräkta på småskalighet och tradition. Det förgångna har givits en möjlihet att leva vidare, anpassat till nutiden, utan stora ingrepp.

Den stora ägovidd av så gott som 400 ha (idag 356 ha) som Tolfta har, däri inräknat sjö och vattendrag, har säkerligen 1500-talets Tolfta haft. Utom huvudgården räknades då på egendomen 17 bebyggda lägenheter, därav 2 knekttorp.

År 1844 fick Tolfta en ny ägare vid namn Gustaf Welin, på den tiden var det vanligt att döpa gårdarna efter sin ägares namn, därav namnbytet år 1849 till Gustafsvik. 1848 uppfördes herrgården.

År 1870- 1880 ändrades herrgården  till dagens utseende i stora drag, även färgmässigt i rosa.

Grindstugan som ligger precis intill vägen, innan man kommer fram till Tolfta´s gårdsbyggnader, är ett torp som redan låg på platsen innan herrgården uppfördes, den blev således Gustavsviks grindstuga. Tolfta besöktes ofta av finare sällskapskretsar. I härliga sommarkvällar promenerade man till den märkliga Skirkällan med dess "skira", det vill säga kristallklara vatten. Det berättades att källan stor som en damm enligt folktron var bottenlös, samt att det som en gammal offerkälla kunde gömma många hemligheter.

Herrgårdsbyggnaden styckades av 1984 till sin nuvarande ägare.

I samband med avstyckningen flyttades lusthus från Gustavsvik till kullen på Tolfta, intill den nya mangårdsbyggnaden.

Några av Tolfta / Gustavsviks ägare genom tiderna:

Förste hovintendent Gustaf Welin

Friherre Adolf Teodor Adelswärs

Greveätten Lewenhaupt

Familjen Nysten

Johannes Norrby

Källa: Sörmländsk bygd under 7000 år, Herrar och bönder i Lerbo i äldre tider.